Som väntat har det varit en händelserik sommar på investeringsmarknaden, då överraskande politiska händelser har dominerat nyhetsflödet. Den starka kursuppgången på den globala aktiemarknaden i början av året stötte på ett farthinder i juli, då den dämpade ekonomiska statistiken samt resultaten som inte nådde upp till de höga förväntningarna ledde till en nedgång på aktiemarknaden med teknikbolagen i spetsen. På räntemarknaden har läget dock har varit lika lugnt som vanligt och blickarna riktas mot centralbankernas räntesänkningar i höst. De väntas också ge aktiemarknaden ett lyft, så länge som de svalare vindarna som blåst över världsekonomin i sommar inte övergår i höststorm.
Aktierna fortsatte att stiga stadigt på de flesta centrala marknader i juni,
men i mitten av juli började en rekyl och en stark rotation på aktiemarknaden. Volatiliteten, som har varit låg under året, steg nära årets högsta nivåer och de största nedgångarna noterades i de aktier som gick upp mest i början av året. Samtidigt märktes ett skifte på marknaden från teknikbolag drivna av AI-boomen till småbolag som hamnat efter i avkastningsutvecklingen. En orsak till rotationen var sannolikt de ökade förväntningarna på Feds räntesänkningar i och med de gynnsamma inflationssiffrorna samt den ökade sannolikheten för att Trump kommer att väljas till USA:s president. Investerarna kommer fortfarande väl ihåg kursuppgången i värde- och småbolag efter att Trump blev vald förra gången. Oddsen för att Trump skulle bli vald igen var nästan 70 procent i juli, men situationen jämnade ut sig avsevärt efter att Biden hoppade av valet. I juli noterade de amerikanska indexen Nasdaq 100 och Russell 2000 den största relativa skillnaden i avkastning på fem dagar under de senaste 20 åren, -12,3 procent.
Trots rekylen i juli har aktiemarknaden belönat investerarna under året. I avkastningstoppen återfinns fortfarande USA:s aktiemarknad med en avkastning på 18,5 procent sedan årsskiftet. Utmaningarna för Finlands ekonomi och aktiemarknad avtog tyvärr inte under sommaren, utan Finland halkade efter jämförelsegruppen ytterligare i juni och juli. Konjunkturbotten inom den globala industrin ligger sannolikt bakom oss, men återhämtningen är långsam och industrins förtroendesiffror som publicerades på sommaren gav ingen anledning att förvänta sig en snabb vändning. Den avtagande inflationen och de förväntade räntesänkningarna gynnar Finland och industrikonjunkturen, men effekterna kommer att märkas med fördröjning och med större kraft först nästa år.
Under sommaren fick räntemarknaden stöd av den ekonomiska statistiken, som inte levde upp till förväntningarna och visade att centralbankernas strama penningpolitik började få genomslag i världsekonomin, även utanför det räntekänsliga Finland. Samtliga räntesegment gav en positiv avkastning under sommaren och ligger fortfarande på plus sedan början av året. Indikatorerna för ekonomiska överraskningar, som mäter hur väl den ekonomiska statistiken stämmer överens med ekonomernas prognoser, har vänt nedåt från de höga nivåerna i början av året, vilket indikerar att den ekonomiska statistiken för närvarande i genomsnitt inte når upp till ekonomernas prognoser. Värst är läget i euroområdet, men den negativa vändningen är tydlig även i USA.
Det positiva med den avtagande tillväxten är naturligtvis att den också har dämpat uppgången i konsumentpriserna, och på sommaren kom ytterligare bekräftelse på att inflationen minskar. Förändringen i konsumentpriserna i USA i juni var -0,1 procent, vilket var den lägsta noteringen och den första negativa månadsförändringen sedan maj 2020. På årsbasis steg priserna med bara 3 procent i USA och 2,5 procent i euroområdet. Siffrorna är tillräckligt låga för att centralbankernas räntesänkningar ska bli av, särskilt som arbetsmarknaden och sysselsättningen i USA samtidigt har visat tecken på avmattning. Den amerikanska ekonomin fortsätter att skapa nya jobb, men utbetalningarna av arbetslöshetsersättning har liksom arbetslöshetsgraden vänt uppåt. Arbetslöshetsgraden på 4,1 procent är fortfarande mycket låg, men har stigit sedan den lägsta nivån på 3,4 procent sommaren 2023. Detta är ytterligare en viktig orsak för USA:s centralbank att börja sänka räntan.
Centralbankerna håller på att lansera en global ekonomisk stimulanskampanj för världsekonomin. Räntesänkningar har redan inletts i flera tillväxtländer och i euroområdet, och den viktigaste centralbanken Fed förväntas ansluta sig till räntesänkarnas skara i september. Räntemarknaden prisar för närvarande in tre räntesänkningar i USA under resten av året, vilket är en realistisk förväntan. I euroområdet förväntas 3 mån. Euribor ligga nära 3 procent i slutet av året, vilket innebär ytterligare två räntesänkningar av ECB.
En inflationsnedgång i enlighet med centralbankernas mål samt lägre räntor gynnar aktiemarknaden på kort sikt och håller uppe hoppet om en mjuk ekonomisk nedgång. Samtidigt är det dock viktigt att följa med vad som händer inom ekonomin och på arbetsmarknaden under hösten: Kommer den ekonomiska tillväxten att fortsätta eller är den ekonomiska statistiken – som inte levde upp till förväntningarna under sommaren – ett tecken på att tillväxten håller på att avta globalt och ännu tydligare i USA som har varit drivkraften i ekonomin?
Historiskt sett har inledningen av räntesänkningar ofta varit en slags brytpunkt på marknaden. Detta kan vara ett tecken på ekonomiska problem och en nära förestående ekonomisk recession, men det finns också många exempel på att centralbankerna har lyckats börja sänka räntan i tid för att undvika en ekonomisk recession. Än så länge går det fortfarande bra för USA:s ekonomi, men det finns vissa varningssignaler att se upp med. USA:s räntekurva (skillnaden mellan räntorna på 10-åriga och 2-åriga statsobligationer) har historiskt sett varit en av de bäst fungerande recessionsindikatorerna och har nu varit negativ i två år. En negativ räntekurva är ett tecken på ökad risk för recession, men den säger inget om när recessionen eventuellt börjar. Historiskt sett är det först när räntekurvan åter har blivit positiv som början på en recession ofta har varit nära förestående. Centralbankernas räntesänkningar leder till att de korta marknadsräntorna sjunker, vilket pressar upp räntekurvan. Om de långa räntorna samtidigt faller kraftigt, finns det större anledning att oroa sig för tillväxtriskerna.
För närvarande föredrar vi måttlig risktagning i portföljerna, och aktievikterna ligger något över genomsnittet. Trots riskerna gynnar ekonomin fortfarande aktier. Företagens resultat har också börjat öka igen globalt och än så länge finns ingen snabb vändning till det sämre i sikte. Å andra sidan anser vi inte att det är motiverat med en betydande övervikt på aktier med tanke på tillväxtriskerna i ekonomin och de låga riskpremierna för aktier. Ränteinvesteringar erbjuder investerare ett bra alternativ med lägre risk, och räntevändningen nedåt kommer att leda till bättre avkastning på ränteinvesteringarna.
Bland aktieinvesteringarna viktar vi cykliska regioner genom övervikt på tillväxtmarknaderna och undervikt på Japan. Det som talar för att gynna tillväxtmarknaderna är de senaste siffrorna som visar på en avtagande inflation i USA och de därmed förnyade förväntningarna på två eller tre räntesänkningar från Feds sida i år. Tillväxtmarknaderna gynnas av en lägre global inflation, eftersom deras ekonomier skulle dra nytta av lägre räntor. Å andra sidan kommer det amerikanska presidentvalet i november att skärpa retoriken och även den konkreta politiken gentemot Kina, vilket kommer att ha en stor inverkan på riskutsikterna för tillväxtländerna. Delvis av detta skäl ligger värderingsnivåerna för kinesiska bolag på historiskt låga nivåer.
Japan rör sig mot strömmen när det gäller den globala penningpolitiken, eftersom normaliseringen av landets historiskt expansiva penningpolitik bara har börjat. Den sjunkande inflationen i USA minskade tillfälligt trycket på Japans centralbank att höja räntorna, men eliminerade inte trycket helt. I slutet av juli höjde Japans centralbank styrräntan för andra gången i år. Skillnaderna i penningpolitiken märks på valutamarknaden, och japanska exportföretag kommer inte att kunna fortsätta att dra nytta av de fördelar för konkurrensförmågan och resultatutvecklingen som en svagare valuta innebär.
I Europa kommer politiken sannolikt att hamna i bakgrunden på nytt, eftersom resultatet av parlamentsvalet i Storbritannien är som väntat och resultatet av parlamentsvalet i Frankrike är bättre än väntat i fråga om utsikterna för den ekonomiska politiken. Uppgången i värderingskoefficienterna i Europa hämmas däremot av de försämrade utsikterna för övervägd konsumtion, som är en nyckelsektor på den europeiska aktiemarknaden, och av att återhämtningen i den globala industriefterfrågan är långsammare än väntat. Även om värderingsnivåerna är historiskt låga också i Europa, leder dessa faktorer – i kombination med den geopolitiska risken i samband med presidentvalet i USA – till att Europa inte är ett särskilt attraktivt investeringsobjekt just nu.
I USA riktas intresset mot teknikbolagen. Sett till siffrorna har resultatperioden varit relativt stark. Trots detta har många av de stora teknikbolagens kommentarer om att AI-investeringar på kort sikt kommer att leda till ökad omsättning varit en besvikelse. Förväntningarna på att detta ska ske flyttas fram till 2025. Vi tror att marknaden även i fortsättningen kommer att acceptera högre värderingskoefficienter för den amerikanska aktiemarknaden än för andra regioner, tack vare dess teknikinriktning och politik som stöder amerikanska bolag. För närvarande anser vi att regionens risker är ganska välbalanserade och vi ser ingen tydlig anledning till varför amerikanska bolag skulle ge en bättre avkastning än andra marknader.
Huvudtemat för ränteallokeringen är fortfarande att tålmodigt samla löpande avkastning där den är mest tillgänglig, dvs. i obligationer på tillväxtmarknaderna samt i kreditriskfyllda företagsobligationer. Vi förväntar oss att den löpande avkastningen kommer att vara den viktigaste komponenten i investerarnas totala avkastning under de kommande 6–12 månaderna. Ränteuppgången som minskade ränteinvesteringarnas avkastning i början av året ligger sannolikt bakom oss. I framtiden är positiva värderingsvinster också möjliga när räntorna sjunker.
Vi förväntar oss att inte bara ECB, utan också Fed kommer att börja sänka räntorna i höst, vilket stöder räntesynen. Inflationen utvecklas i den riktning som centralbankerna önskat sig och arbetsmarknaden i USA har också visat tecken på avmattning. I Europa är det ekonomiska läget fortfarande sämre än i USA, med inflationen som den största utmaningen. För närvarande överviktar vi ränterisken lätt i portföljerna, bland annat genom en betydande undervikt på korta ränteinvesteringar, och därför gynnas portföljerna relativt sett av en nedgång i de långa räntorna. Räntekurvan förväntas dock bli brantare och trycket på räntesänkningar är starkast i den korta ändan av räntekurvan, vilket vi gynnar i våra portföljer genom övervikt på High Yield. I gengäld söker vi efter en längre ränterisk på räntemarknaderna i tillväxtländerna, som är känsliga för de amerikanska räntorna. Fundamenten i länderna på tillväxtmarknaderna är i genomsnitt bättre än i västländerna. Skuldsättningssiffrorna, budgetbalansen och tillväxtsiffrorna är relativt sett bättre än i industriländerna. Dessutom spelar inflationsutmaningen en mindre roll än i västländerna. Å andra sidan finns det redan gott om politiska risker på tillväxtmarknaderna, men presidentvalet i USA kommer att ge en extra krydda mot slutet av året. Tillväxtmarknadsvalutorna har försvagats i början av året, men inledningen på Feds räntesänkningar är en faktor som starkt stöder tillväxtmarknaderna.
S-Banken Vision är S-Bankens portföljförvaltningens månatliga översikt av händelserna och de framtida utsikterna för de globala investeringsmarknaderna. Visionen redogör för vilka marknader som har de bästa avkastningsutsikterna och hur olika marknader viktas i S-Bankens fonder och portföljer.
Viktig information
Uppgifterna i detta material är informativa till sin karaktär och ska inte betraktas som en uppmaning att genomföra affärstransaktioner avseende ett enskilt finansiellt instrument.
Detta material utgör inte någon investeringsanalys enligt lagen om investeringstjänster, utan det är marknadsföringsmaterial från Sammanställaren av materialet. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller investeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Sammanställaren av materialet ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material.
Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.s-banken.fi.
Denna rapport och kopior av den får inte distribueras i USA och i länder med liknande restriktioner. Om rapporten distribueras i USA eller i länder med liknande restriktioner eller till medborgare i sådana länder, kan det betraktas som överträdelse av gällande lagar i sådana länder.
