Pojken och recessionsvargen

Är trenden sjunkande eller stigande? Detta är en fråga som investerarna igen har reflekterat över under det senaste året. Globalt är årets aktieavkastning knappt två procent, det vill säga resultatet är lamt. Längs vägen har det förvisso förekommit tydliga uppsving och kraftiga nedgångar. Sett till helheten har aktierna främst hållit sig inom ett smalt variationsintervall och har gått upp och ner utan stor dramatik, även om nyhetsrubrikerna och investeringsanalyserna gång på gång har talat om stora förändringar.

Inledningen på detta år har emellertid varit en bra tid för investerarna. Globalt har aktierna gått upp med över åtta procent, eftersom marknaden befann sig in en vågdal precis vid årsskiftet. Avkastningen har också återvänt till räntemarknaden, eftersom avkastningen av en väl diversifierad ränteportfölj har legat kring knappt tre procent. Däremot har året inte varit lika positivt för dem som investerar i finländska aktier, eftersom dessa har legat ett par procent på minus i år då många stora företag har gått ned. Diversifiering och globala aktier har varit nyckelorden för en stabil avkastning.

Förväntningarna under kontroll
Trots den goda inledningen på marknadsåret avfyrar vi ännu inte fyrverkerierna för att fira en permanent uppgång. Tillväxten i ekonomin och företagens resultat har stampat på stället. En god nyhet är att inflationen nu sjunker i snabb takt, då fjolårets överdrifter inom energi- och livsmedelspriserna justeras nedåt. Således håller räntehöjningarna på att upphöra. Många saker har utvecklats bättre än befarat, vilket förklarar att aktiemarknaden är så livlig.

Marknaden har emellertid redan glatt sig över att nyheterna har varit bättre än väntat och samtidigt har förväntningarna på framtiden justerats uppåt. Snart förväntas det börja det gå som på Strömsö igen, vilket skulle innebära att ekonomin förväntas klara av alla problem utan betydande motgångar. Om detta sker, har vi lyckats undvika de värsta hotbilderna och slaget mot ekonomin blir måttligt. På många håll börjar detta emellertid redan vara ett grundläggande antagande på marknaden, och det finns inget utrymme för motgångar. Vi tror att det ännu kommer att förekomma bakslag inom ekonomin och företagens utveckling och därför är vi fortsatt försiktiga i våra portföljer. Vi har aktivt reglerat aktievikten i portföljerna i början av året. Senast höjde vi andelen i början av april. Marknadsriskerna är höga och därför är det på sin plats med en liten undervikt och vid behov minskad aktievikt.

Felaktiga vargvarningar
Just nu påminner marknaden oss om den gamla folksagan ”Pojken och vargen”. Pojken som var fåraherde ropade gång på gång varg i onödan och de skrämda byborna rusade till hjälp. Slutligen tröttnade byborna på de falska larmen. När vargen till slut kom på riktigt och larmet var äkta, brydde sig ingen längre, utan vargen fick härja i fred.

Investeringsmarknaden har redan ropat recessionsvarg under drygt ett år, varje gång ekonomin stött på olika motgångar. Marknaden och ekonomin har varit volatil på grund av den tilltagande inflationen, Rysslands attack mot Ukraina, de exceptionellt höga räntehöjningarna, bankkollapserna osv. Trots alla dessa hot har den ekonomiska tillväxten endast avtagit måttligt och volatiliteten på marknaden har förblivit ganska liten. Ekonomin har visat sig vara betydligt starkare än befarat.

Senast drog diskussionen om ett skuldtak i USA till sig stora rubriker i maj. Stora tidningsrubriker om USA:s eventuella ”konkurs” avfärdades dock med en axelryckning på marknaden. Politikerna löste problemen ännu en gång (genom fortsatt skuldsättning), vilket innebär att marknaden hade rätt. Förtroendet för att motgångar ska lösa sig är stort, men vad händer om vargen faktiskt kommer till slut?

Lamporna som varnar för en recession lyser fortfarande
Trots att vi hittills har klarat oss med små skador från fjolårets inflation och räntehöjningar, kan vi ännu inte lova att vi slutgiltigt har lyckats undvika alla hinder. Ekonomins ”avvärjningsseger” i början av året har i stort varit en positiv överraskning. Pris- och ränteuppgången har inte stoppat konsumtionen, eftersom besparingarna under pandemin och den starka sysselsättningen har upprätthållit konsumtionen. Tillväxtprognoserna för hela året har justerats uppåt tack vare den starka inledningen på året.

Samtidigt som det har gått bra har emellertid många indikatorer som förutspår den ekonomiska utvecklingen försämrats avsevärt. I nuläget är det servicebranscherna som drar ekonomin och det går bra för dem. Däremot försämras förtroendet för industrin som förutspår konjunkturen. Avvikelserna inom ekonomin är exceptionellt stora, vilket märks på företagens förtroende. Servicebranscherna litar på tillväxt, medan industrin håller på att avta. Även många andra indikatorer, till exempel räntekurvan och bostadsbyggandet, varnar för sämre tider framöver.

Önska inte räntesänkningar!
Centralbankerna försöker frysa inflationen genom att bromsa den ekonomiska tillväxten. Detta sker i sin tur genom räntehöjningar och kraftig åtstramning av penningpolitiken. Inflationen har också avtagit betydligt. Detta har väckt hopp om två saker hos investerarna.

För det första hoppas de att centralbankerna inom kort ska övergå från räntehöjningar till räntesänkningar. Detta är förhastat och i princip inte ens önskvärt. Inflationen är fortfarande betydligt högre än centralbankernas mål och kommer enligt prognoserna att vara det även i framtiden, och därför behövs en stram politik. Centralbanken sänker räntorna om inflationen är för låg och ekonomin behöver stimulans. Detta sker under en recession. En recession å sin sida är inte hälsosam för aktierna, det vill säga man bör inte önska sig ett behov av räntesänkningar.

För det andra önskar sig investerarna i ”Pojken och vargen”-anda att ekonomin denna gång utan stora bakslag ska klara sig torrskodd undan räntehöjningarna. Om vi ser tillbaka på historien, har ingen klarat sig undan så kraftiga åtstramningar utan att den ekonomiska tillväxten har avmattats. Räntorna inverkar dock långsamt, det vill säga det tar ett halvt till ett år efter en räntehöjning innan den påverkar ekonomin fullt ut. De första tecknen på att de höga räntorna har effekt märktes på våren då regionala banker i USA fick problem. Fler utmaningar utlovas i framtiden och därför kan vi ännu inte dra en lättnadens suck.

Var finns avkastningen?
Vad bör investeraren göra på den rådande marknaden? Det är inte värt att rädas vargen för tidigt, eftersom marknaden ofta klarar sig längre än väntat, vilket innebär att man förlorar avkastning genom att dra sig bort från marknaden. Å andra sidan bör man undvika förluster när vargen väl kommer. I detta läge föredrar vi försiktighet, god diversifiering och utvalda avkastningskällor.

Vi underviktar aktier och de mest riskfyllda företagsobligationerna måttligt i våra portföljer, och tack vare det är portföljernas risknivå under kontroll. Å andra sidan är en god diversifiering i olika tillgångsklasser en fördel på den ombytliga marknaden. Till exempel övervikten på statsobligationer jämnar ut avkastningen när recessionsvargen kommer. Bland de olika marknaderna föredrar vi japanska aktier och tillväxtmarknaden inom både aktie- och ränteinvesteringarna. I dessa länder har räntehöjningarna varit måttligare och de genomfördes tidigare än i västländerna. Därför kan vi också vänta oss att vändningen till det bättre sker tidigare.