Stämningen på finansmarknaden var omtumlande inför det nya året. Å ena sidan visste investerarna att ekonomin och resultaten kommer att öka ordentligt i år, men å andra sidan oroade de sig över konsekvenserna av den andra coronavågen. Deras förtroende hade alltså ökat, men de var ändå rädda för överdriven optimism. Januari var en månad för alla, eftersom aktierna först steg tydligt, för att sedan sjunka under månadens sista vecka på grund av uppståndelsen kring Wall Street Bets-communityn (WSB) i USA.
Januari återspeglar antagligen vad vi i stort kan vänta oss av marknaden i år. Tillväxten är stark och ekonomin och resultaten bidrar med goda nyheter. Samtidigt oroar sig investerarna för marknadsöverdrifter, eftersom en oöverträffad mängd pengar söker avkastning på investeringsmarknaden. I sista hand är det den starka tillväxten och strävan efter avkastning som drar det längsta strået, men inte utan möda. Den volatila marknaden och den skäliga avkastningen har lett till en måttlig övervikt för aktier i våra portföljer. Det lönar sig emellertid att om möjligt utnyttja den volatila marknaden och överdrifterna för att förbättra avkastningen av investeringarna.
WSB-hypen
Årets första stora sensation på marknaden kom i slutet av januari, då småinvesterarna utmanade hedgefonderna på Wall Street. Hedgefonderna hade satsat enorma summor på att gå kort på aktier i en del företag med svaga utsikter vars aktiekurser de trodde skulle sjunka, till exempel spelåterförsäljaren GameStop. Aktierna rusade emellertid, då småinvesterare på WSB-forumet drog nytta av tillfället och köpte samma aktier som steg med flera hundra procent. Detta ledde till svårigheter för fonder som satsat på att aktierna skulle sjunka, vilket fick aktierna att rusa ytterligare. Även Nokia var med i uppgången på ett hörn och bolagets kurs till och med fördubblades tillfälligt i slutet av januari.
Resultatet var en absurd aktieuppgång, vilket ledde till mycket uppståndelse och höjda risker på finansmarknaden. Till följd av detta höjde myndigheterna säkerhetskravet för aktieförmedlarna. Förändringarna ledde till likviditetsproblem bland förmedlarna och till att småinvesterarnas handel med hypeaktierna tillfälligt avbröts. Det senare ledde till mycket förbittring såväl på marknaden som i offentligheten, eftersom handeln bara begränsades för småinvesterare, medan hedgefonderna fick fortsätta verksamheten som förut.
Vi har ännu inte sett slutscenen av WSB-sagan. Förr eller senare återställs kurserna då investerarna tröttnar på spelet och tar hem vinsterna. Då kommer några att stå där med stora förluster. Så småningom riktas uppmärksamheten mot annat. Diskussionen om grupperingar på marknaden, småinvesterarnas möjligheter att påverka och lagligheten kring detta fortsätter, men hypen avtar, även om fenomenet inte försvinner helt. Först när vi står inför problem som får hela systemet att svaja under en längre tid, skulle situationen behöva omvärderas.
1999, 2000 eller något annat?
WSB-hypen, värderingen av teknikjättarna, aktieemissionsboomen och andra tecken på en het marknad för tankarna till IT-bubblan vid millennieskiftet. Aktieivern var då skyhög efter en tio år lång uppgång. Värderingsbubblan sprack slutligen i mars 2000 då aktierna vände nedåt för tre år. Varningarna var många redan under de föregående åren, men uppgången fortsatte trots det och extasen ökade eftersom avkastningen var utmärkt. Många omständigheter tyder på samma typ av marknadsläge som under IT-bubblan. Det finns nu helt klart mindre aktiebubblor som väntar på att spricka. Detta orsakar oro, vilket vi har sett under de senaste veckorna. Många undrar om extasen är på uppgång eller redan håller på att avta på marknaden.
Tillväxten gynnar aktierna
Samtidigt bör vi komma ihåg att marknaden sällan börjar gå ner av sig själv, om inte det övergripande ekonomiska läget börjar försämras. För närvarande håller ekonomierna på att komma ur coronagropen och företagen väntar en stark resultattillväxt. I USA pågår resultatperioden för oktober–december. Där väntade man sig att resultaten skulle sjunka med tio procent jämfört med fjolåret, men hittills har de offentliggjorda resultaten ökat med knappt tre procent jämfört med året innan.
Dessutom har centralbankerna och staterna gjort klart att de tills vidare är redo att rädda ekonomin och därigenom också marknaderna till vilket pris som helst. Därför är aktierna inte hotade av små ekonomiska motgångar. Den dämpade marknaden visade oss att myndigheternas stimulansåtgärder fortsätter och fortsätter, och vid behov till och med ökar. På lång sikt finns det risk för att ekonomin hela tiden lever på stimulans, men tills vidare håller stimulansen stämningen på rätt köl. Marknaden går framåt i alla väder och det lönar sig inte att hoppa av tåget för snabbt. En bättre ekonomi, oberoende av de bakomliggande metoderna, är vad investerarna vill ha.
De som vinner mest på ekonomisk tillväxt
Utöver att vi har en lätt övervikt på aktier, drar vi också nytta av den förbättrade globala tillväxten i aktieportföljerna. Vi prefererar aktier inom tillväxtkänsliga sektorer och bland regionerna överviktar vi tillväxtmarknaderna och Finland, som båda klart vinner på den förbättrade globala tillväxten. De ekonomiska skadorna som coronaviruset orsakat har varit mindre i dessa båda regioner än i de övriga regionerna, vilket gynnar hemmamarknadsföretagen, och dessutom håller exportutsikterna på att förbättras.
Värderingen är inte låg någonstans, men historiskt sett är den ändå lägre i Finland och tillväxtländerna än till exempel i USA, som vi underviktar. Europa å sin sida hör till dem som lidit värst av coronaviruset, vilket är negativt för regionen som även i övrigt har strukturella problem, och detta talar för en undervikt.
Fastigheter kompletterar portföljerna
För försiktiga investerare är marknadsmiljön fortfarande krävande. Räntorna på ränteprodukter med låg risk har sjunkit till noll eller till och med under nollstrecket och möjligheterna till avkastning av riskfyllda obligationer är begränsade då räntorna sjunker. Vi strävar efter stabilitet och måttlig avkastning i våra portföljer dels genom ränteinvesteringar men också, om möjligt, genom fastigheter. På fastighetsmarknaden behövs god diversifiering, för att avkastningen och riskerna ska vara i balans. Därför är fastigheterna i portföljerna av olika typer, alltifrån bostäder och skog till affärslokaler och tomter.
Marknadssyn februari 2021
