2024 – dags för anpassning

Efter den goda sommaren har hösten varit trögare på aktiemarknaden. Redan på sommaren varnade vi för att investerarna inte bör bli för entusiastiska över uppgången i början av året, eftersom optimismen blev lite för stor. Trots att marknaden i stort sett har undvikit de värsta fallgroparna i år, är de kommande utsikterna svaga. Därför fortsätter vi med lätt undervikt på aktier i våra portföljer, liksom under de senaste månaderna. På motsvarande sätt överviktar vi räntor. Avkastningsutsikterna på räntemarknaden har förbättrats och den behöver inte enbart vara en reserv med nollavkastning i portföljerna för att kompensera för sjunkande aktier. Numera är räntorna också en avkastningskälla.

Samma utmaningar

”Nytt år, samma utmaningar” är utgångspunkten inför nästa år. Ekonomin och marknaden har bättre än väntat klarat av de utmaningar som högre räntor fört med sig. Det befarades att ekonomin skulle gå in i en recession i år, men i USA har ekonomin vuxit med över två procent på årsnivå. I resten av världen har utvecklingen varit svagare, men ingen större recession har inträffat.

Kan man säga att faran redan är över, eftersom inga problem har visat sig ännu? Tyvärr är det fortfarande för tidigt att lova att övergången från nollräntor till millenniets högsta räntor skulle ske helt utan några större problem. Det är en bra sak att den starka sysselsättningen och pengar som sparats under tidigare år har skyddat konsumtionen och ekonomin mot de höjda priserna. Därför har också ekonomin redan delvis hunnit anpassa sig till det nya läget. Detta minskar risken för en tvärbromsning. Dock förhindrar de inte att tillväxten avtar. Uppgången i räntenivån har redan bromsat fastighetsmarknaden, och byggandet går trögt runt om i världen. Samtidigt måste investeringarna omvärderas. Det som det lönade sig att göra med lånade pengar i en nollräntemiljö, är inte nödvändigtvis lönsamt längre med 4–5 procents ränta.

Räntelättnad först vid behov

Vi har också fått goda nyheter om inflationen. Den värsta inflationstoppen är över, eftersom flaskhalsarna inom utbudet har minskat efter pandemin. Å andra sidan har inflationen spridit sig till hela ekonomin. Baksidan med en stark arbetsmarknad är att även lönerna stiger. Om lönerna stiger, kan företagen också höja priserna, vilket ökar trycket på ytterligare löneförhöjningar. Risken för en inflations- och lönespiral har uppkommit.

För centralbankerna är inflationen ett elakt troll. I synnerhet eftersom deras superlätta penningpolitik i stort sett anses vara orsaken till den nuvarande prisuppgången. För centralbankerna är det viktigt att visa att de nu kan få inflationen under kontroll, med alla tillgängliga medel. Därför är räntorna fortsatt höga tills pristrycket har lättat. Knappast får vi längre några nya räntehöjningar, men å andra sidan sker räntesänkningar först när det står klart att inflationen har avtagit permanent. Detta kräver sannolikt att ekonomin och arbetsmarknaden kyls av tydligt. Å andra sidan kommer centralbankerna med nya räddningsinsatser och kraftiga räntesänkningar, när ekonomin avtar igen. Således kommer räntefluktuationerna att vara kraftiga även framöver.

Räntornas två ansikten

Samtidigt som låntagarna kämpar med höjda räntekostnader, har investerarna orsak att le. Efter en lång paus har ränteinvesteringar igen blivit intressanta. På 2010-talet investerade man i räntor för diversifieringsnyttan, inte för goda avkastningsmöjligheter. Nu är räntorna också en avkastningskälla. Lågriskräntor, såsom räntor på statsobligationer eller företagsobligationer eller penningmarknadsräntor, ligger på 3–5 procent. Ännu bättre avkastning kan erhållas från riskfyllda ränteprodukter.

Det är klart mer lönsamt att investera i räntor än under de gångna åren. Ännu på hösten fanns det ett uppåttryck på de långa räntorna, eftersom förväntningarna på räntesänkningar flyttades fram. Därför prefererar vi penningmarknadsinvesteringar i våra portföljer. Om ekonomin börjar visa tecken på att försvagas, ökar attraktionskraften hos de långa räntorna. För den långsiktiga investeraren har räntehöjningen sist och slutligen varit en utmärkt nyhet.

Osäkerheten fortsätter på aktiemarknaden

Resultatperioden för årets tredje kvartal har varit god på världens börser. Som väntat har företagen överträffat analytikernas resultatförväntningar. Trots detta har aktierna inte fått ett lyft av detta, eftersom de kommande utsikterna har förblivit dunkla. Företagen har gett få kommentarer om nästa år, eftersom de inte ens själva är säkra på läget. I analytikernas resultatprognoser har en resultattillväxt på över tio procent inkluderats globalt för nästa år. När den ekonomiska tillväxten samtidigt förväntas stanna på en procent i västländerna, måste företagen effektivisera verksamheten kraftigt för att nå resultatförväntningarna. Åtminstone för tillfället vågar inte företagen själva lova något sådant.

Bland aktiemarknaderna prefererar vi Finland och Japan. Finland har varit en svag länk bland aktiemarknaderna i år, när kurserna har gått ner kraftigt, trots att de samtidigt har gått upp på andra håll. Förklaringen är såväl problem i enskilda företag som industriföretagens stora andel av börsen. Nedgången har emellertid varit så stor, att Finland redan är en förmånlig marknad jämfört med många andra. Mycket av det svaga läget har redan prisats in i kurserna, vilket även lämnar utrymme för positiva överraskningar. Japan å sin sida drar fortfarande nytta av den lätta penningpolitiken, landets goda ekonomi och exportens attraktionskraft tack vare den svaga yenen, och därför har Japan varit en stark länk bland aktiemarknaderna under det senaste året.