I våras avtog fondspararnas farhågor om coronasmittan. Under andra kvartalet ökade antalet andelsägare i de finska blandfonderna med cirka 25 000. Detta framgår av S-Bankens fondrapport Rahastopörssi som utkommer fyra gånger per år.
Totalt cirka en miljon finländare investerar i olika fonder. Finländarna föredrar särskilt blandfonder, som traditionellt är det vanligaste fondvalet. Blandfonderna diversifierar sina tillgångar på både aktiemarknaden och räntemarknaden. Fondrapporten innehåller information om hur det går för den vanliga fondspararens investeringar och vad man kan förvänta sig under de kommande månaderna.
”Ofta kritiseras finländska investerare för att de säljer billigt och köper dyrt, men detta år har visat att klichén inte stämmer längre. De senaste åren har investeringarna ökat i popularitet, och denna positiva trend har fortsatt trots att vi har haft all anledning till pessimism på grund av coronapandemin”, säger Lippo Suominen, chefsstrateg på S-Banken.
Enligt Suominen verkar det som om fondspararna har blivit vana vid marknadsvolatiliteten de senaste årtiondena och inte längre säljer så lätt som tidigare.
”Snarare är det så att marknadsnedgångar ses som möjligheter att komma med på investeringsmarknaden, såsom vi under detta årtionde gång på gång lärt oss”, säger Suominen.
Utflödet i mars vände snabbt
De finländska fondspararna sålde fortfarande i mars då marknaden dykte på grund av coronapandemin. Utifrån S-Bankens undersökning visade antalet andelsägare i blandfonderna den största månatliga minskningen på länge i mars då knappt 15 000 ägare sålde sina fondinnehav.
Penningflödena vände dock snabbt i takt med köpvågen i april när aktiemarknaden började gå upp. Då ökade antalet andelsägare i blandfonderna med närmare 14 000. Därmed kompenserades minskningen i antalet fondsparare på en månad.
Efter detta har antalet nya investerare ökat fortsättningsvis: under andra kvartalet ökade antalet andelsägare i blandfonderna med cirka 25 000 – näst mest på fem år.
Enligt chefsstrateg Lippo Suominen har den kraftiga uppgången på finansmarknaden efter vårens vågdal kommit som en överraskning för många investerare. Den globala ekonomin befinner sig i en av de djupaste och snabbaste lågkonjunkturerna någonsin, och dåliga nyheter duggar från alla håll. Samtidigt har den globala aktiemarknaden gått upp med närmare 40 procent jämfört med bottenläget i mars. Aktieuppgången under andra kvartalet var därför kraftigast under detta årtusende.
”Det finns många orsaker till förändringen. Aktiemarknaden förutser den framtida utvecklingen, och under vårens lopp blev det klart att den ekonomiska tillväxten tilltar snabbt när coronapandemin avtar. Dessutom har pandemin hårdast drabbat servicesektorn medan många av de största börsbolagen i världen till och med har gynnats av den ekonomiska krisen genom ökad digitalisering”, säger Suominen.
En viktig faktor bakom uppsvinget på aktiemarknaden är dock det massiva stödet från centralbankerna. Med stödet har penningmängden i världen ökat i oerhört snabb takt. Enligt Suominen har det samtidigt blivit klart att räntorna fortfarande under lång tid stannar på noll. Det har lett till att investerare sökt bättre avkastning på andra marknader.
”Läget kommer inte att förändras. Kontoräntorna förblir även framöver obefintliga och därför är investerare tvungna att söka avkastning på mer riskfyllda marknader. Trenden främjar aktiemarknaden, marknaden för företagsobligationer och exempelvis fastighetsmarknaden. Därför är det troligt att efterfrågan på blandfonder är fortsatt god, eftersom blandfonder lockar investerare genom enkla investerings- och avkastningsmöjligheter”, säger Suominen när han förutser framtidsutvecklingen.
Mer information:
Lippo Suominen, chefsstrateg, tfn 09 6134 6111, lippo.suominen@s-pankki.fi